Affektfobiterapi

Affektfobiterapi är en integrativ psykodynamisk korttidsterapi som utvecklades av den amerikanske psykologen Leigh Mc Cullough. Ett grundantagande i metoden är att rädsla för vissa grundläggande känslor, eller basaffekter, är en underliggande eller bidragande faktor i många psykiatriska diagnoser. Enligt affektteorin har vi människor en uppsättning med basaffekter som antas vara nedärvda och universella. Ett av de mest kända namnen inom affektteorin är den amerikanske psykologen Silvan Tomkins, och enligt honom har vi nio stycken basaffekter fördelade över tre undergrupper:

  • Positiva affekter: Glädje och intresse/nyfikenhet
  • Neutrala affekter: Förvåning
  • Negativa affekter: Avsky, avsmak, ilska, rädsla, skam och sorg.

Alla basaffekter är funktionella och viktiga när de aktiveras i ”rätt” situationer. Tex är det livräddande att bli rädd när man står inför ett akut hot. Om man upptäcker ett symtom som kan bero på en allvarlig sjukdom så är det funktionellt att man blir orolig och kontaktar sjukvården. Om man förlorar en anhörig så är det viktigt att man ger tid för sorgearbetet så att man så småningom kan släppa taget och öppna upp för nya möjligheter i livet. 

En förutsättning för att vi människor skall skall kunna känna och uttrycka våra känslor på ett flexibelt sätt som vuxna är att vi blir speglade och bekräftade i våra känslor under barndomen. Som barn behöver man få tröst när man är ledsen och bli bemött med respekt när man visar adekvat ilska. Man behöver också bli uppmuntrad och bekräftad när man visar nyfikenhet. Om föräldrar eller andra viktiga personer i barnets liv brister i bemötandet så kan det leda till att man som vuxen får svårt att känna eller uttrycka känslor på ett funktionellt sätt. För att ge några exempel: 

  • Ett barn som blir förlöjligat när det gråter kommer att utveckla skam för att bli ledsen. Skammen blir en betingad eller sekundär affekt till sorg som hämmar förmågan att känna och uttrycka basaffekten sorg. En person med fobi för sorg kan få svårt att hantera en förlust som vuxen, tex om en anhörig dör.
  • Ett barn som blir bestraffat när det visar ilska kommer att utveckla rädsla för att bli arg. Här är det rädsla som är en sekundär affekt till basaffekten ilska. En person med fobi för ilska kan få svårt att sätta gränser som vuxen och kan vara rädd för konflikter. 

Med tiden utvecklar man strategier eller psykologiska försvar som syftar till att dölja eller täcka över det man egentligen känner. Exempel på försvar kan vara att man pratar om sig själv som om det vore någon annan, eller att man maskerar det man egentligen känner genom att visa upp en annan mindre hotfull känsla. Man kan tex gråta när man känner ilska eller tvärtom bli arg när man egentligen är ledsen. 

Målet i affektfobiterapi är att man skall kunna tillåta sig att känna sina känslor fullt ut och att kunna välja att uttrycka sina känslor när det är funktionellt. Detta åstadkommer man genom två grupper  av interventioner som man ofta arbetar med parallellt.

Omstrukturering av försvar syftar till att bli medveten om de strategier/försvar man använder sig av för att inte känna sina känslor fullt ut, och i nästa steg att ge upp sina försvar. Min uppgift som terapeut är att göra dig som patient uppmärksam på när jag tror att du använder ett försvar.

Affektiv omstrukturering handlar om att tillåta sig att känna sina känslor i kroppen och i nästa steg att kunna uttrycka sina känslor på det sätt man vill i viktiga relationer, utan att hämmas av tidigare erfarenheter. Detta åstadkoms genom att jag som terapeut riktar din uppmärksamhet till vad du känner och hur känslan känns i kroppen, samt genom att du som patient får experimentera med att uttrycka dina känslor, både i terapirummet och verkliga livet.  

Affektfobiterapi kan med fördel kombineras med andra metoder som tex Prolonged Exposure för posttraumatiskt stressyndrom. Det är även värt att nämna att det i DBT (dialektisk beteendeterapi för personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom) samt i Barlows Unified Protocol finns moduler som bygger på liknande principer. 

Terapins längd brukar ligga mellan 5-20 sessioner. 

Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.